Relining av avloppsstammar i fastighet vid Mariatorget

Relining av avloppsstammar i fastighet vid Mariatorget genomfördes i en äldre flerbostadsfastighet där de befintliga gjutjärnsstammarna hade nått en nivå med återkommande beläggningar, ojämnt flöde och begynnande korrosionsskador invändigt. Arbetet omfattade stående spillvattenstammar, grenanslutningar och utvalda bottenledningar i källarplan. Målet var att förlänga systemets livslängd utan att öppna upp mer än nödvändigt i lägenheter och gemensamma utrymmen.

Så genomfördes relining av avloppsstammar i fastighet vid Mariatorget

Projektet inleddes med kamerainspektion av samtliga aktuella ledningsstråk. Invändiga avlagringar, mindre förskjutningar i skarvar och lokala angrepp i botten på rören dokumenterades innan åtgärdsplanen fastställdes. Därefter spärrades ledningarna av etappvis och rensning utfördes med roterande kedjeverktyg och högtrycksspolning för att få bort fett, rostflagor och hårda utfällningar. Den mekaniska rensningen var avgörande eftersom infodringen krävde ett rent och stabilt underlag för att kunna fästa jämnt längs hela rörväggen.

Rensning, torkning och kontroll före infodring

Efter rensningen torkades ledningarna med varmluft tills fuktnivån var tillräckligt låg för epoxisystemet som användes i projektet. Särskild uppmärksamhet lades på övergångar mellan stående stam och grenledning där vatten ofta blev stående i äldre system. Nya filmningar genomfördes direkt efter torkningen. På så sätt kunde kvarvarande ojämnheter lokaliseras och punktbearbetas innan strumpan installerades. I ett par böjar behövde ytan slipas ytterligare eftersom gammal korrosion hade byggt upp en skrovlig profil som annars hade påverkat godstjockleken i det färdiga fodret.

Infodring med dimensionsanpassad strumpa och epoxy

Själva reliningen utfördes med dimensionsanpassade liners för rör i spannet 75 till 150 millimeter. Strumporna impregnerades med epoxy och installerades i separata etapper för att hålla full kontroll på härdtider och anslutningspunkter. Vid de stående stammarna användes inversion för att få fodret att lägga sig tätt mot rörväggen även i äldre gjutjärnsdelar med mindre ovalitet. Grenanslutningarna öppnades efter härdning med robotfräs, vilket minskade behovet av rivning i badrum och kök. Där anslutningarna låg tätt krävdes noggrann inmätning från filmunderlaget för att öppningarna skulle hamna exakt och utan att skada den nya ytan.

Anpassning till äldre fastighetsstruktur

Fastigheten hade flera originaldragningar med trånga schakt och begränsat arbetsutrymme i källaren. Därför planerades materialflöde och åtkomst från flera håll i huset. I vissa delar låg rören bakom äldre inklädnader som bara öppnades lokalt vid rensluckor och anslutningspunkter. Bottenledningen i källarplanet hade dessutom ett parti med lätt motfall, vilket först påverkade spolresultatet. Den sträckan åtgärdades genom extra rensning och en kortare punktinfodring innan huvudsträckan relinades, så att flödet kunde passera utan att skapa bakfall i övergången.

Tekniska krav och slutresultat

Kontroller genomfördes löpande med filmning före och efter varje avslutad etapp. Dokumentationen sparades som underlag för fastighetens fortsatta underhåll. Arbetet anpassades till de tekniska egenskaper som krävdes för spillvattensystem i flerbostadshus, med fokus på täthet, genomströmning och hållbar anslutning i skarvar och grenrör. Härdningstider och materialhantering följde tillverkarens anvisningar, och arbetsmiljön i schakt och källarutrymmen hanterades enligt Arbetsmiljöverket. Efter avslutat arbete visade slutfilmningen ett jämnt invändigt skikt, öppna anslutningar och tydligt förbättrade flödesytor genom hela den behandlade sträckan.

Resultatet blev ett uppgraderat avloppssystem med bibehållen funktion under projektets gång och väsentligt mindre ingrepp än vid ett traditionellt stambyte. De tidigare ojämna rörväggarna kapslades in, slitna skarvar förstärktes och risken för framtida beläggningar minskade tack vare den släta invändiga ytan. För en fastighet av den här typen innebar det att teknisk livslängd förlängdes samtidigt som påverkan på boendemiljön hölls nere.